På ett sätt skulle jag vilja träffa honom en sista gång, men samtidigt så känns det som att det är viktigare att minnas Morfar som han var sist jag träffade honom, eller fel, inte sist utan i somras då vi var ner dit en hel helg allihopa. Då var Morfar glad, den gamle Morfar liksom, precis så vill jag minnas honom och inte som en ihopsjunken sjuk gammal gubbe! Kanske är det fel att tänka så, jag vet inte, men så känns det just nu. Nog för att det säkert kan ändras. Och det som känns att det enda man kan göra nu är att ta hand om hans lilla älskling, alltså Sita, på bästa sätt som går,sålänge läget är som det är!
Idag har de inte vart många knop inte, tagit det lugnt, vart på en fika hos Svärisarna, fick kaffe och semla, gott gott! Nu ska vi ta lite kort, jag och Sara, ni vet sådan här "mor-dotter" kväll, haha! Jo blondade mitt hår igårkväll, kan säga att de blev ljust..... typ vitt, men I like It!
Åh klippt luggen har jag åxå gjort idag, så nu ser jag ut igen =)! Längtar och räknar timmarna nu, tills min andre hälft kommer hem. Det är så tomt utan honom, vill ha honom vid min sida jämt, helst!
"I will always Love U"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar